Det bara kändes så

Jag var jättearg. Det tog lite tid att inse det bara. Jag fattade inte helt först. Jag fattade inte att jag var arg mitt i allt. Men nu vet jag. Och det känns bra. Fast egentligen har jag lite lust att säga det också. Bara att det inte är så lätt som det låter. Det går faktiskt inte alls. Just nu. Kanske aldrig. Jag vet inte och jag orkar inte ens fråga. Typ. Eller jag ska sen. Så småningom. Tror jag. Jag brukar göra som jag känner. Och säga vad jag tycker. Hoppas jag krockar på stan. Eller nåt.

Men oj vad dum jag är för jag tog fel på veckodag för min pappas födelsedag så jag kan inte jobba på fredag för jag har gjort värsta big deal av det hela och då orkar jag inte förklara det tar bara alldels för mycket energi dessutom