Jag skriver essä. Jag älskar att göra det, men frågan är om jag egentligen säger något. Det känns inte som att jag kommer någon vart riktigt. Jag vet inte vad jag ska säga egentligen. Allt är mest i en enda röra, knasigt värre. Men ändå gillar jag det. Nej jag har jättemycket att göra idag och jag borde vara superstressad, men sån är jag inte. Och det är nog tur för tänk vad jobbigt det varit om jag var hyper då med. Tur.
Pling!
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar